Ett tomrum..
Ett stort tomrum.. Just nu känns det som om mitt liv är på paus.
Ingenting har gått som jag har velat. På nyårsafton satt jag, mina systrar och älskade kusin och skålade och hoppades att 2010 skulle börja mycket bättre än 2009, ingen av oss kunde ana att det kunde börja på sämsta möjliga sätt. Älskade du, om du bara visste hur mycket du betydde för oss. Hur viktig du var, alltid varit och alltid kommer att vara i våra liv.
Allting känns som en tjock dimma, så overkligt. Det känns orättvist, livet är så orättvist. Hur kan någon som man älskar så mycket bara tas ifrån en? Vad ska vi göra nu? Det finns många frågor, men inga svar. Just nu känns allt så onödigt, så oviktigt. Det kan ju ändå försvinna vilken dag som helst, vad är då poängen?
Min nästa uppdatering skulle ju innehålla en massa bilder, en massa roliga saker från när söt-kusinen var på besök. Men allt det där får vänta. Just nu försöker jag samla mina tankar, vet inte när jag kommer att skriva nästa gång eller när nästa roliga inlägg kommer.
Allt jag kan tänka på nu är hur lycklig lottad jag är över att jag har den släkt som jag har.
Tills vi ses nästa gång
Älskade Du, må du vila i frid.
Ingenting har gått som jag har velat. På nyårsafton satt jag, mina systrar och älskade kusin och skålade och hoppades att 2010 skulle börja mycket bättre än 2009, ingen av oss kunde ana att det kunde börja på sämsta möjliga sätt. Älskade du, om du bara visste hur mycket du betydde för oss. Hur viktig du var, alltid varit och alltid kommer att vara i våra liv.
Allting känns som en tjock dimma, så overkligt. Det känns orättvist, livet är så orättvist. Hur kan någon som man älskar så mycket bara tas ifrån en? Vad ska vi göra nu? Det finns många frågor, men inga svar. Just nu känns allt så onödigt, så oviktigt. Det kan ju ändå försvinna vilken dag som helst, vad är då poängen?
Min nästa uppdatering skulle ju innehålla en massa bilder, en massa roliga saker från när söt-kusinen var på besök. Men allt det där får vänta. Just nu försöker jag samla mina tankar, vet inte när jag kommer att skriva nästa gång eller när nästa roliga inlägg kommer.
Allt jag kan tänka på nu är hur lycklig lottad jag är över att jag har den släkt som jag har.
Tills vi ses nästa gång
Älskade Du, må du vila i frid.
3:e januari 2010
Nej, har absolut nada fantasi när det gäller rubriken idag. Orkar inte ens anstränga mig. Måste bara få skriva, skriva fort, skriva av mig, för just nu känns det som om mitt huvud kommer att explodera.
Samtidigt så vill jag inte skriva, för jag vet inte hur jag ska kunna förklara allt som pågår i mitt huvud. Vill ju inte gärna dumförklara mig själv.
Har haft det riktigt bra de senaste dagarna, riktigt trevligt sällskap, har haft en massa människor som jag tycker om så otroligt mycket omkring mig och dagarna har flutit ihop, ibland har vi suttit och diskuterat vilken dag det kan vara. Det har varit riktigt gött och allt har känts som en dröm.
Men nu är ju julhelgen över och om en vecka åker kusinen hem och då är det alltså dags att landa på jorden igen och försöka ta tag i allt det jobbiga. Jag vet att jag har en grym vecka i Uddevalla och Göteborg framför mig med ännu fler nära och kära att träffa, men ändå.
Just nu känns allt komplicerat och jag vet varken in eller ut. Jag som trodde att jag var säker på var jag stod, jag som trodde att jag visste exakt hur jag ville att allting skulle vara. Nu står jag här och känner mig som en liten flicka som har tappat bort sina föräldrar och jag vill bara skrika på mamma och pappa så att de kan hämta mig och allt ska ordna sig. Fast nu är jag ju ingen liten flicka längre. Nu ska jag lösa min situation på bästa sätt och jag vet ju att allt kommer bli bra. Riktigt bra.
För nu har jag ju lättat på hjärtat och nu ska jag ta ett djupt andetag och packa smart inför obestämd tid på västkusten. Just det, smart! Det, mina vänner, kommer definitivt att bli en utmaning!
Njut av det sista som är kvar på den här söndagskvällen nu då. Själv har jag redan haft en bra söndag, nu är det bara det jobbiga kvar.
Ska bildbomba er med en massa bilder från nyår, alla våra fikapauser m.m. snart! Ska kolla igenom bilderna och censurera först :P haha.
Toedeloe!
Jag vill!
Samtidigt så vill jag inte skriva, för jag vet inte hur jag ska kunna förklara allt som pågår i mitt huvud. Vill ju inte gärna dumförklara mig själv.
Har haft det riktigt bra de senaste dagarna, riktigt trevligt sällskap, har haft en massa människor som jag tycker om så otroligt mycket omkring mig och dagarna har flutit ihop, ibland har vi suttit och diskuterat vilken dag det kan vara. Det har varit riktigt gött och allt har känts som en dröm.
Men nu är ju julhelgen över och om en vecka åker kusinen hem och då är det alltså dags att landa på jorden igen och försöka ta tag i allt det jobbiga. Jag vet att jag har en grym vecka i Uddevalla och Göteborg framför mig med ännu fler nära och kära att träffa, men ändå.
Just nu känns allt komplicerat och jag vet varken in eller ut. Jag som trodde att jag var säker på var jag stod, jag som trodde att jag visste exakt hur jag ville att allting skulle vara. Nu står jag här och känner mig som en liten flicka som har tappat bort sina föräldrar och jag vill bara skrika på mamma och pappa så att de kan hämta mig och allt ska ordna sig. Fast nu är jag ju ingen liten flicka längre. Nu ska jag lösa min situation på bästa sätt och jag vet ju att allt kommer bli bra. Riktigt bra.
För nu har jag ju lättat på hjärtat och nu ska jag ta ett djupt andetag och packa smart inför obestämd tid på västkusten. Just det, smart! Det, mina vänner, kommer definitivt att bli en utmaning!
Njut av det sista som är kvar på den här söndagskvällen nu då. Själv har jag redan haft en bra söndag, nu är det bara det jobbiga kvar.
Ska bildbomba er med en massa bilder från nyår, alla våra fikapauser m.m. snart! Ska kolla igenom bilderna och censurera först :P haha.
Toedeloe!
Jag vill!
Belgium visiting!
Ok, this one is going to be in English since i'm going to force my cousin to start to follow my blog :).
Finally, after 4 (or is it 5?) years or so my dear cousin is here visiting us! It's about time, because as she said, when we were updating each other when we drove home on Monday, "It's not like we're getting any younger", haha.
Since we met on Monday there have been many hours of talking and laughing! It's great that nothing ever changes between us.
During these last days there has been alot of shopping, talking, we've watched movies and just updated each other about all the things that we've done for the last year at least, the rest we've already talked about on the phone and on msn :).
I'm not really used to writing in English so i think that she'll just have to use Google translate next time! haha
Just want to you to know that you're the best twin-sis! Love you!
Have a great afternoon everyone!
Ciao!
Finally, after 4 (or is it 5?) years or so my dear cousin is here visiting us! It's about time, because as she said, when we were updating each other when we drove home on Monday, "It's not like we're getting any younger", haha.
Since we met on Monday there have been many hours of talking and laughing! It's great that nothing ever changes between us.
During these last days there has been alot of shopping, talking, we've watched movies and just updated each other about all the things that we've done for the last year at least, the rest we've already talked about on the phone and on msn :).
I'm not really used to writing in English so i think that she'll just have to use Google translate next time! haha
Just want to you to know that you're the best twin-sis! Love you!
Have a great afternoon everyone!
Ciao!
