Sötaste lilla prinsen!
Hade tid för planerat snitt på måndag den 20e och på söndag kväll skulle vi åka in och snacka om tajming! Vi hade ju planerat att vi skulle få komma dit, packa upp våra saker, sova ut och vara skitnervösa till på måndag morgon när vi skulle få veta vilken tid operationen skulle vara. Haha, men säkert att våran lilla Plutt skulle kunna vänta några timmar till. På väg till Uppsala började jag nästan gråta för att värkarna hade satt igång och det gjorde ONT! Usch! Så när vi kom in så blev jag uppkopplad för att kolla upp värkarna och jajjemän, våran lilla prins skulle ut! Vi var väl där runt 23- tiden, ca en timme senare så fick jag en snygg sjukhusskjorta och blev nerkörd till operationssalen. Allt gick så jäkla fort och det var helt magiskt. När vi fick höra honom skrika så brast det för både mig och P, tårarna rann och på bara en sekund så förändrades våra liv för alltid.
Efter att de var klara i operationssalen så fick jag åka till uppvaket för att vänta ut ryggbedövning- världens mest bisarra känsla förresten, och P och lilla William fick gå iväg till vårat rum på BB och mysa.
Det hade ju bara gått två veckor sedan jag var på uppvaket sist och det var inte kul att vara tillbaks där, speciellt inte när man visste vad som väntade på rummet. Låg helt klarvaken och passade på att ringa och uppdatera familjen i Gävle som satt uppe och väntade på lill-pojken.
Efter ca 3 timmar fick jag äntligen åka upp till killarna i mitt liv och resten av dagen spenderade vi med att beundra det lilla underverket.
Tänk att man kan älska något så litet, så otroligt mycket!
Nu ska jag gå och titta på honom och sedan ska vi packa fort som bara den för till helgen blir det flytt till nya lägenheten!
Ha det gött!
Han är helt magisk!
SMS-inlägg
En vanlig episod i mitt liv...
Kanske ska skriva lite om förra bilden också. För ca 2-3 år sen så kände jag en 'knöl' i halsen, men jag ignorerade den typ. Tänkte att aja, det är säkert inget. I somras tog jag dock tag i det och gick till läkaren, blev remitterad till öron-näsa-hals läkare, de skulle ta biopsi, men det blev röntgen och ca 5 månader senare, den 30 januari var jag hos kärlkirurgen i Uppsala för jag hade ett åderbråck på halspulsådern.
De ville kolla upp det fort, för den kunde eventuellt brista vid förlossningen. På måndag träffade jag läkaren, på tisdag blev jag inskriven på avdelningen, på onsdag fick jag träffa en massa läkare och på torsdag blev det operation. Schoff sa det! Som vanligt! Som tur var hade jag ett eget rum, så antingen var P där eller så var mamma eller någon annan i familjen med mig hela tiden. Det gör rätt ont att bli opererad i halsen!
Första dygnet låg jag på uppvaket med en massa slangar och så ville de att jag skulle vända på mig så jag inte skulle få liggsår. Sen blev jag flyttad tillbaks till mitt rum och på tisdag den 7e fick jag komma hem.
Nu måste jag läka fort, för snart ska vi tillbaks till vårat andra hem, Akademiska sjukhuset i Uppsala och få våran bebis.
Kan ju säga att jag är helt slut nu! Och den 1a mars ska vi få nya lägenheten och tömma den här lägenheten. Sen ska vi nog låsa in oss och bara mysa och varva ner och vara en familj i lugn och ro. Orkar inte så mycket mer.
Nu ska jag ta och lägga mig i soffan och knapra alvedon.
Lite uppdatering iallafall.
Puss puss
En vecka efter operationen ser jag ut så h...
En vecka efter operationen ser jag ut så här. Är fortfarande otroligt hes, men nu hoppas jag att det här läker innan Plutt kommer.
