Hur långt ska det gå?

Hur mycket kan man skita i andra för att rädda sitt eget skinn i alla fall?! Ibland blir jag förvånad, vet inte riktigt varför det fortfarande förvånar mig, hur mycket folk som försöker ge intrycket av att de ska ställa upp, att de vill hjälpa, kan bli tyst som en mus och inte stå upp för sina egna principer bara för att rädda sitt eget skinn.

Hade det varit ett litet barn så är det väl förståeligt, barnet är ouppfostrat, men kan fortfarande "fixas", men när det handlar om vuxna människor så är det väl skrattretande, eller ska man kanske gråta en skvätt?


Nä, nu är det slut på tänkandet för den här dagen, ska plocka undan lite och försöka mig ut på en liten promenad.


It so sad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0