Glad!
Jag har ju haft världens sömnproblem de senaste veckorna och detta har medfört att jag har sovit bort hela dagarna och jag har varit nästan hela tiden.
Det är tråkigt, men samtidigt så har jag varit så glad! Mitt liv har varit en otrolig stor berg och dalbana den senaste tiden, sen i somras så har det varit ner ner och upp och så ner och ja, ni vet ju hur en berg och dalbana är, men nu verkar det som om allting är ganska högt upp igen.
De senaste två månaderna har jag varit lycklig och sen besviken, förbannad, ledsen men nu äntligen börjar jag känna någon balans igen och det känns riktigt bra!
Det sköna är att jag vet nog anledningen till det; jag har ofta haft riktigt bra vänner omkring mig, men det senaste året (eller de senaste 3 åren rättare sagt) så har jag förlorat ett par vänner som jag trodde var de som stod mig närmast, självklart blev jag sårad, men efter att ha tänkt efter så har dessa varit sådana som sugit ur all positiv energi ur mig. Det har varit många sådana människor runt omkring och jag bestämde mig för att "göra mig av" med dessa. Det låter hårt, men visst måste man nog kunna vara egoistisk när det gäller ens egen lycka?! Det är ju trots allt jag som ska leva det här livet och vara lycklig med mitt liv och de beslut jag har tagit när jag sitter där 60 år gammal med mina barn och barnbarn :) Då är det ju lite sent att ändra på det som varit.
Oj, vad lätt jag hamnar in på sidospår. Ska hålla mig till min röda tråd nu!
Det jag ville ha sagt var i alla fall det att nu har jag nog bara en massa bra människor omkring, människor som är starka, människor som kan bli glada när det går bra för mig och nu pratar vi inte falska leenden utan äkta glädje! Jag har vänner som jag kan prata om allt med och framför allt vänner som gör mig glad. Jag gillar att ha människor runt omkring mig som gör mig glad, lycklig, sådana som tar fram det lilla flummot som finns i mig ;) Självklart hoppas jag att dessa människor känner samma sak om mig!
Det som jag blir extra glad av är att jag fortfarande träffar sådan personer. Det känns bra och jag ler!
Parisa
Jo, det är ju söndag och jag kan inte sluta tänka! Men nu SKA jag äta!
Det är tråkigt, men samtidigt så har jag varit så glad! Mitt liv har varit en otrolig stor berg och dalbana den senaste tiden, sen i somras så har det varit ner ner och upp och så ner och ja, ni vet ju hur en berg och dalbana är, men nu verkar det som om allting är ganska högt upp igen.
De senaste två månaderna har jag varit lycklig och sen besviken, förbannad, ledsen men nu äntligen börjar jag känna någon balans igen och det känns riktigt bra!
Det sköna är att jag vet nog anledningen till det; jag har ofta haft riktigt bra vänner omkring mig, men det senaste året (eller de senaste 3 åren rättare sagt) så har jag förlorat ett par vänner som jag trodde var de som stod mig närmast, självklart blev jag sårad, men efter att ha tänkt efter så har dessa varit sådana som sugit ur all positiv energi ur mig. Det har varit många sådana människor runt omkring och jag bestämde mig för att "göra mig av" med dessa. Det låter hårt, men visst måste man nog kunna vara egoistisk när det gäller ens egen lycka?! Det är ju trots allt jag som ska leva det här livet och vara lycklig med mitt liv och de beslut jag har tagit när jag sitter där 60 år gammal med mina barn och barnbarn :) Då är det ju lite sent att ändra på det som varit.
Oj, vad lätt jag hamnar in på sidospår. Ska hålla mig till min röda tråd nu!
Det jag ville ha sagt var i alla fall det att nu har jag nog bara en massa bra människor omkring, människor som är starka, människor som kan bli glada när det går bra för mig och nu pratar vi inte falska leenden utan äkta glädje! Jag har vänner som jag kan prata om allt med och framför allt vänner som gör mig glad. Jag gillar att ha människor runt omkring mig som gör mig glad, lycklig, sådana som tar fram det lilla flummot som finns i mig ;) Självklart hoppas jag att dessa människor känner samma sak om mig!
Det som jag blir extra glad av är att jag fortfarande träffar sådan personer. Det känns bra och jag ler!
Parisa
Jo, det är ju söndag och jag kan inte sluta tänka! Men nu SKA jag äta!
Kommentarer
Trackback
