Parisa

De här senaste dagarna har varit helt magiska! Vi har premiär- grillat hos mina föräldrar och sen har det blivit ena grillkvällen efter den andra. William har lekt och busat en massa med sin mormor och morfar och även haft en massa kvalitetstid med sina mostrar som även har titeln gudmödrar ❤.

Han har verkligen blivit en stor kille på bara några veckor. Han har fått en egen sopborste och kratta som han går runt med hos mormor och morfar och han har gungat och hittat en massa roliga saker att leka med utomhus!

Han sover numera i sin egen säng och låter ingen hålla i hans flaska när han ska dricka välling på kvällarna. Han kan själv!
På dagarna blir det en massa spring, enda gången han kryper är när han har snubblat och ska hitta något att ta stöd på när han ska resa sig. Sen så har vi pusslat ihop hans lekmatta som vi köpte när han övade på att krypa, nu har han den i sitt rum och den är perfekt när man ska börja bekanta sig med siffrorna :)

Lite kort om vad vi sysslar med på dagarna. Nu ska jag sova så jag får en ordentlig sovmorgon imorgon, pappan i huset är ledig och W kommer nog bli lycklig av att få en mysig frukost-stund med pappa!

Det är en väldigt trött Parisa med ben som känns som spagetti som sitter i soffan och varvar ner innan läggdags. Idag har jag och min lilla prins haft en super-mysig dag med hur mycket bus som helst! Vid 17 gick vi ner till bilen och åkte till Williams mormor och morfar som fick en massa kvalitetstid med sitt barnbarn, medan jag körde mitt favoritpass på gymmet! 90 minuters kombinerad skivstång och spinning pass. I love it! Så härligt att ge allt man har och lite till i en och en halvtimme. Man kanske blir helt trött i kroppen, men den energi man får är helt underbar.
Och framförallt så mår man så bra när man ser att musklerna äntligen börjar komma tillbaka. Weee! Det var dagens pepp att se ryggmusklerna idag :)

Nu ska jag kolla klart på Debatt, där svenska sjukvården diskuteras. Älskar politiker som tycker att det är läkarnas fel att patienterna får vara kvar på sjukhuset för länge på grund och därför minskar platserna på avdelningarna. Vilka jäkla idioter!! Mer personal och mer resurser till sjukvården, det är det som behövs!

Det är bannemig träning, och d- vitamintabletter om man har brist på det förstås! Nu har jag äntligen fått veta varför jag den senaste tiden har blivit trött som tusan trots hur mycket sömn som helst!
Hamnade ju i det tillståndet efter att William föddes och så fick jag nog och drog till doktorn och fick veta att jag låg ämnesomsättning, levaxin skrevs ut och det tog bara ett par veckor tills jag blev en helt annan människa! Men nu när jag inte fått se solen på nästan ett halvår så hamnade jag i samma koma igen, ännu en trip till doktorn bekräftade det jag misstänkte, brist på d- vitamin. Nu börjar jag bli människa igen.
Sen så har det ju såklart hjälpt att jag pushar mig själv och drar till gymmet hela tiden också! Har kört core, yoga, boxning och idag var det dags för ett 90 minuters corespin! Brände bra i hela kroppen!
Känner mig starkare och framförallt så mår jag helt underbart!
Dagen började dessutom helt underbart bra; promenad med bebis och bästa vännen och det toppade vi med sopplunch! :) myspys!

Nu blir det mat och mental förberedelse inför morgondagens packande! Den här delen av mammaledigheten inleds med en långresa med W och syster till släkten och underbara västkusten!
Men först ska en kurs avslutas!

https://cdn1.cdnme.se/756628/6-3/pic_515ca55bddf2b310c1a4b9b9.jpg">https://cdn3.cdnme.se/756628/6-3/pic_515ca55bddf2b310c1a4b9b9.jpg" class="image">

https://cdn1.cdnme.se/756628/6-3/pic_515ca7cdddf2b3106cceac47.jpg" class="image">

Då var andra passet för den här veckan avklarat! Det tog emot lite att gå till gymmet idag, bokstavligen tog emot alltså! Den träningsvärken man får efter utfall, plankan och situps är inte att leka med! Kände av det imorse när jag tog upp W ur sängen och skulle vi skulle sätta oss ner. AJ!
Men hur som helst. Idag har jag hunnit med en grym föreläsning, en lektion i designprogram med min lärare och nu ska jag hem till grabbarna bus!

Idag fick jag vara en av de där uppsminkade tjejerna på gymmet. Haha, någon gång måste vara den första. Det var antingen det eller inte träna alls eftersom jag förmodligen skulle ha vägrat gå ut i kylan igen efter en tur hem efter skolan. Antecknar intresseklubben nu? :)
Det kändes lite ensamt på andra sidan måste jag säga!

I torsdags så lyckades vi äntligen få till en utekväll, jag och Eldajna- precis som det brukade vara!
Först var det stress, sen var det ännu mera stress. Jag var ensam hemma under eftermiddagen och passade på att städa och göra iordning så mycket som jag bara hann med. Sen fick jag sms om tåg som inte åkte, tåg som inte fanns och tåg som fanns men om två timmar! Typiskt SJ och upptåget. Istället för att ses kl.17 som planerat så kom tåget vid 19.30 eller något.
Det blev middag, massa prat, sminkning och så missade vi buss efter buss för vi (läs: jag) blev aldrig klara(a). Precis som back in the days! Haha
Hur som helst, vi kom ner på stan, drack drinkar, dansade och så fick vi äntligen uppleva alla våra gamla partylåtar LIVE! Det var Petter och Ison & Fille som uppträdde och vilken härlig stämning det var! Vi hade bästa platserna och det kom nästan glädjetårar när de sjöng 'vad e det för mode?' Nästan bättre live! Tack för en underbar kväll fina, underbara du!
Jag fick tillbringa nästan ett dygn med bästa Eldajna och vi insåg hur mycket vi egentligen känner varandra! :)

Lilla bus fick spendera ett dygn hos mormor och morfar och det var en ganska utvilad mamma som åkte och hämtade honom tillsammans med tant E :).
Tänk hur mycket man kan sakna en person som aldrig låter en sova så mycket som man vill på morgonen! Men det finns ingen annan människas gråt och skrik som jag skulle vilja vakna till på morgonen.

Finaste tavlan fick han i ett års present, personlig och perfekt! Tack tack tack!

Den här veckan har varit ett steg ur min svacka som tog en paus från torsdag- fredag. Avverkar en massa to dos och det mår jag bra av!
Inlämningsuppgiften är inlämnad, bebissaker ska säljas och idag tog jag mig till gymmet efter en liten paus. Och vad underbart det var! 90 minuters svettande! Och jag har blivit mycket starkare än jag varit på länge. 60 kg i benpress, roddmaskinen är min vän numera och utfall, situps och plankan varvades i tre set. Gött!

Nu ligger William här bredvid mig och sover gott och jag ska sova ut inför morgondagens träning och föreläsning.

Tisdag är en bra dag att tag i sitt liv! Try it!

Eller, vill jag det? Men hjälp vad bra folk ser ut? Och så googlar man deras ålder- hmm, 58. Va??!! Jag hade nog gissat på 40 max!

Japp, jag sitter här och kollar på inför Oscarsgalan, röda mattan är ju bland det roligaste med hela showen. Dock så är det inte så kul att titta utan min älskade lillasyster. Inte hon som sover bort galan utan hon som jag satt uppe med och tittade på hela alltet med den våren på Gotland. Ett år satt vi till och med på Skype och tittade på allt på varsitt håll, men hon presenterade alla kändisar för mig. Nu sitter jag och känner igen folk, men jag vet inte varifrån!
Tänk vilka i- landsproblem!

Nä, nu ska jag invänta mr Clooney. Hoppas jag inte missat honom!

2013, året då det fortfarande är flera miljoner flickor, barn, som blir bortgifta i olika dela av världen. Va?!!
Här sitter vi hemma, i vårat trygga hem i vårat trygga lilla Sverige, meda unga flickor, 13,14 år gamla blir bortgifta till killar som är minst 5 år yngre än dom. Hur kan människor fortfarande ha en sådan vrängd människosyn? Hur kan man göra så mot ett barn som bara vill vara barn. Ett barn som vill leka med sina kompisar, gå i skolan och skaffa sig en utbildning.

Sitter här och tittar på en dokumentär på TLC och fullständigt kokar! Vad kan jag göra åt detta problem?
Det jag hatar med människor är att man aldrig ser något annat än sina egna problem. Varför kan man ta sig tid att hjälpa andra?
Det jag vill föra vidare till mitt barn är att man ska hjälpa andra när man kan. Det har mina föräldrar och morföräldrar lärt mig, och det ska jag banne mig lära mitt barn. Det är den finaste gåvan man kan ge sitt barn.

Idag blev min lilla bebis, den där lilla söta killen som föddes med topp betyget 10-10-10. Japp, det sätta "betyg" även på nyfödda!
Pojken som föddes med det finaste skriket, skriker som fick både mamma och pappa att börja gråta.
Pojken som fortsatte skrika sig igenom alla undersökningar och gjorde klart för alla i operationssalen att nu var det minsann han som bestämde.
Pojken som charmade alla i salen med sina långa fina ögonfransar och det långa mörka håret.
Den pojken blev idag ett helt år!

Han blev våran nummer 1 från det att vi fick veta att han fanns i mage. När vi fick se honom på ultraljuden så var vi så fästa vid honom redan. När vi fick höra hans hjärtljud så ville vi kunna lyssna på det dygnet runt. Men när han föddes så var det svårt att kunna föreställa sig hur vi hade klarat oss utan honom i våra liv!
Det har varit många sömnlösa nätter, under en period så var det blod, svett och tårar. Men samtidigt så har stunderna då han har lett mot oss, stunderna när han har tittat på oss, när han har pekat på oss, när han har blivit glad av att se oss. De stunderna har gjort att man har glömt allt det jobbiga!

Den kärlek och glädje som han har visat oss varje dag sen han började sparka i magen, ok, sen han föddes; den kärleken och glädjen kan inte beskrivas i ord.

Det är ganska svårt att älska en människa så mycket så man inte vet vart man ska ta vägen. Att se när han börjar gråta när han ramlar, när han blir ledsen för något, det gör verkligen ont i det där mammahjärtat som jag inte trodde skulle vara så stor. Men ljudet av hans skratt gör mig till världens lyckligaste människa <3

Älskade son, du ska veta att du alltid har varit och alltid kommer att vara mamma och pappas nummer 1. Och många andras nummer 1 också för den delen. Du har så många människor som älskar dig oändligt mycket och som alltid kommer att finnas vid din sida. Jag önskar dig ett långt och lyckligt liv och att alla dina drömmar går i uppfyllelse.

Grattis på din ett årsdag.

Mamma

Till att ta mig till gymmet, få tillbaka min motivation och känna den underbara känslan som man får när man ger järnet under en timmes intensiv styrketräning! Försöker få den rätta mentala inställningen. Pepp, come to me!