Parisa

I början var ju W ganska liten, han var 1 år och 3 månader, alla utvecklingsfaser ett barn går igenom gör att det blir svårt att ha rutinerna ristade i sten och därför har sömnen för min del varierat allt från 4 timmar till 8 timmar (utan avbrott). Jag tror ju på att man inte ska tvinga ett barn att sova. Barn är människor, precis som vi vuxna, man är inte alltid trött prick kl. 19, 20 eller 21. Därför har vi använt oss av allt ifrån bokläsning till att kolla på Pippi Långstrump i två timmar eller när det var som värst, spela barnspel på mobilen tills busungen slutligen slocknade <3. Dessutom så har han fått gå igenom mycket med alla separationer när pappa har åkt iväg till jobbet och så. Men nu har det blivit  någorlunda stabilt här och vi har avvecklat mobilanvändandet i sängen :). 

Det härliga nu är att talet har kommit igång ordentligt och att kunna föra en konversation med sitt barn måste vara det finaste i hela världen! När han kan förklara att han är ledsen, glad, arg. När vi hjälps åt för att komma på hur man kan hantera sin ilska eller att man kan kramas när man vill vara nära <3. 

2 år och 1 månad är mitt hjärta nu och han har verkligen fått mig att se på livet från en helt annan vinkel! Livet är bra härligt när man kan skratta och gråta tillsammans med det finaste i världen. 

Idag sa han "äskar DIG mamma" när jag sa att jag älskar honom och det var nog det finaste jag hört i mitt liv. 

Imorgon ska vi skapa ännu en underbar dag ihop, jag och mitt skatt.